prytzan

Jag vet att jag får ta mig i kragen och försöka uppdatera oftare, det händer ju så mycket konstigt i min närhet.
Alla pinsamheter kanske inte bör dokumenteras, men vissa kan jag dela med mig utav...

Först och främst så kanske jag borde berätta om dildoköpet. Nu ska ni inte tro att den var till mig, utan den var till Sanna som fyllde 18 i helgen. Vi gick ihop ett gäng och samlade in pengar till presenten, lätt som en plätt tänkte vi. Sen kom vi ju på att någon av oss var tvungen att faktiskt åka in och inhandla den också. Det jobbet var inte alls lika eftertraktat bland mina vänner. "Men Karin, du har ju ingen rädsla i kroppen" det var argumentet till varför jag blev tillsatt detta arbete. Min dildokompanjon blev Elin som inte heller är så rädd för att göra bort sig. Ni förstår, heter man Karin Prytz och lever mitt liv så är det bara slöseri med tid att oroa sig över att göra bort sig, det kommer jag ju garanterat att göra ändå!
Så vi "tog ledigt" på torsdagen och tog bussen in till stan. Det här är nog inga problem tänkte vi och gick in på teknikmagasinet. Väl inne i affären vänder Elin bort huvudet och utbrister "mobiltelefoner! dom måste vi titta på". Till slut vågade vi vända bort huvudet från mobilerna och så såg vi att det stod en "clone a willy" vid kassan. Vi fnissar lite och försöker väldigt tydligt bevisa genom vår konversation att dildon är till en vän (men så säger nog alla!). Till slut tar Elin modet till sig och utbrister (högt) : "Har ni några vanliga dildosar?". Skrattet bubblade upp i halsen men kassören höll sig lugn. Han hade nog sålt såna förut. Killen på tekninmagasinet slog upp sidan i katalogen och lät oss välja. Så till slut gick vi nöjda ut ur affären med en stor mörklila dildo i elins väska. Det var helt klart en upplevelse.

I måndags var det utställning i Nyköping och jag vann två färgplaketter! riktigt stolt. Det var underbart kul att träffa allt folk. Lilla Linus från skåne var där och nu ska vi tydligen gifta oss, saker går fort i den ålder vet ni. Så jag kom hem därifrån med tre priser, en ny make och Magdalena och hennes vita sötnosar.

Igår så gjorde vi en egen ansiktsmask av avokado (eller advokado som Magdalena säger :P) och smetade in ansiktet i, vi lade gurkor på ögonen som riktiga divor och satte oss i ångbastun. Sen rusade vi ut i bara handduk och sprang ett varv runt huset samt rullade oss i snön på framsidan. Någon som såg oss? Hoppas inte det...
Jag är inte så jätteförvånad att jag drömde en mardröm om "the mask" inatt. Men kinderna känns som en bebisrumpa just nu så det kanske var en väldigt bra mask vi fick ihop^^

Nu har Magdalena åkt hem igen och jag ska träna snart, har haft två vilodagar nu. Magdalena är inte bra för mig.

Hoppas ni haft det lika bra.
// Lilla Räkan ?

Goddagens alla bloggare.
Hur många av er har någon gång sagt " Imorgon ska jag ändra mitt liv " Hur många har någonsin tänkt sluta upp med alla onyttigheter, sätta igång med träningen och byta rutiner? Jag antar att de allra flesta av er någon gång har tänkt dom tankarna, jag vet att jag har, många många gånger. Men hur många är det verkligen som förverkligar dessa tankar?
I denna stund kan jag stolt och ärligt berätta att jag har gjort det!
I ganska exakt en månad nu så har jag tränat varenda dag, minst en halvtimme på träningscykeln. Oftast blir det runt 45min - 1h. Förutom det så gör jag fler armhävningar/sittupps osv samt att jag radikalt dragit ner på livet små glädjeämnen i godisform. Det allra jobbigaste är nog att jag slutat salta maten, alla som känner mig vet vilken saltmissbrukare jag egentligen är.

Nå, hur stämmer då alla hälsogalningars argument? Man ska bli piggare, få mer energi och sova bättre.
På den första kan jag väl inte riktigt hålla med, alla som någonsin sett mig i skolan har nog någon gång misstagit mig för att vara en zombie. På punkt två kan jag nog hålla med delvis, jag får stundvis lite mer energi samt lättare att fokusera. Men denna nyvunna energi har ju samtidigt haft stort påverkan på punkt tre, bättre sömn? Det har jag inte upplevt. Energi kickar in på kvällen vilket gör att jag ändå sover alldeles för lite, men jag sover dock djupare nu för tiden och blir inte väckt för minsta lilla, så det kanske beror på träningen.

Träningen känns numera som en självklart aktivitet på eftermiddagen och jag har knäppt nog börjat att längta efter den när jag sitter i skolan. För visst är det något riktigt härligt i känslan av att ta ut sig helt och hållet.?

Även om det dröjer innan man ser resultat så känner jag det inom mig, och det är riktigt skönt. Någon mer som funderar på att göra slag i saken att förändra eran livsstil?

Nu sitter jag här nyduschad och helt slut i hela kroppen, funderar på att göra en ansiktsmask och sen gå ut och gå en rask promenad så fort benen återhämtat sig.

Ikväll är första teaterträningen med Pontus som fästman, ska bli spännande. Är ju en av mina absoluta favoritscener vi ska träna.

Keep up the good work!
over and out
// Karin aka. Lotta Blåbär