prytzan

Aldrig har jag missbrukat ordet förlåt så mycket som denna helg. Jag har bett om ursäkt för de lustigaste saker som jag inte ens kunnat påverka. Det enda jag kan be om ursäkt för till alla er är att jag är konstig och knasig, men det trivs jag med. Det är nog tyvärr så att ni helt enkelt får gilla läget, sorgligt men sant. Jag lider med er :)
Varför vara som alla andra när man kan vara sig själv?

Denna helg så har äntligen min knäppis varit här och helgen överträffade utan tvekan alla förväntingar och förhoppningar. Många rykten har uppenbarligen satt igång bland alla kanintokar. Alla är ju inte lika odiskreta som Lotta, men det är ju därför vi tycker så mycket om henne ju :).

För övrigt så har dagen varit lite lagom läskig, har pga värmen inte kunnat äta på nästan ett dygn (jag är en klenis jag vet) och detta ledde igår kväll till att jag började skaka och somnade direkt. Idag ledde det till att rektorn antagligen började fundera på om jag var hög eller inte. Helt plötsligt kändes det som om hela rummet vreds 90 grader och jag fick snabbt som tusan greppa tag i hans bokhylla för att lyckas hålla mig på fötterna. Har nu fått i mig lite mat och det känns en aning bättre.

Igår skulle jag bara blunda några minuter för att få lite ny energi, jag satte igång favoritskivan och lade mig på sängen en liten stund. Vaknade sedan upp i värmen och rusade upp till datorn för att se om jag missat personen som var anledningen till varför jag inte gick o la mig istället, upptäckte då att klockan var 02.30! Får väl ännu en gång säga förlåt till dig..

Miss you like crazy when you´re not around
//K.