prytzan

Är det enbart jag som tidsvis flipprar bland kanalerna på tv-apparaten och blir tokig på alla "reklamer" angående insamlingar av pengar till de utsatta i världen. För det första har jag svårt att tro att många människor bestämmer sig för att skänka pengar pga ett inslag som hamnat i reklampausen mellan två avsnitt av Gossip Girl. Tror de seriöst att målgruppen som ser på denna tonårsserie (14-20år) är mentalt inställda på att skänka en del av sin inkomst (max studiebidraget på 1050kr) till ett sjukt barn i afrika?

Nu får ni inte tro att jag är en hjärtlös människa som inte bryr sig om att det finns svältande människor och aidssmittade barn i världen, tvärtom så tänker jag på det ganska ofta och har vid ett antal tillfällen skänkt pengar vid galor osv. Men det måste finnas ett enklare sätt för människor att hjälpa till. När man skickar in 50kr till en fond så kommer den största delen av dem pengarna gå till de som jobbar där och alltså inte nå ut till de behövande. Jag vill väl inte skänka pengar till en hårig gammal gubbe med fet plånbok och pinsam mustasch?

För ungefär ett år sedan så var sonen till en av sveriges största såkallade välgörenhetsföretag här för att köpa bildelar av min pappa. För blotta ögat såg sonen ut som en riktig glidare och visst kunde man tro att han trots sin unga ålder arbetat hårt, men när han sedan berättade hur han fått ihop sina pengar blev pappa stum och valde att inte hjälpa mannen med sin bil..
"Farsan startade UFF, och det har gett oss två miljarder kronor, så nu tänkte ja bränna lite på mustangen"

Den där meningen talar väl för sig själv? Det är självklart att vi alla vill hjälpa de fattiga kvinnorna, de sjuka barnen, de krigande männen och de döende regsnkogarna, de ruttnande stenarna och de förstoppade myrorna.
Men för guds skull, hjälp oss hjälpa dem.

//K.