prytzan

Igår tog jag kanske ut saker lite i förväg, känslor svallar lätt upp igen.
Orkar inte riva upp alla dessa oläkta sår. Jag trodde att det var ett avslutat kapitel. Jag ville tro att du inte längre kunde påverka mina tankar, att du inte längre kunde få mig att känna all denna skuld.
Ta mig tillbaka till LU 08, innan allt påbörjades, ge mig min underbara Malin och låt mig få leva i ovetskap om dig.
Låt mig få glömma. Snälla.